Vi måste förkunna Bibelns budskap
Krister Holmström: Den förkunnelse som utelämnar en tydlig försoningsteologi, som bygger på Jesu ställföreträdande död på korset, har förkastat möjligheten att erbjuda människor en verklig förlåtelse.När kristna diskuterar kyrkans uppdrag i samhället, får bibelstudiet som regel en alltför undanskymd plats. Istället för att undersöka vad Nya testamentet säger om kyrkans uppdrag, lägger man energin på att försöka ta reda på vilka behov och frågor som finns bland människor runt omkring. Att analysera omvärldens behov är givetvis viktigt för kyrkan, men om inte den grundläggande förståelsen av kyrkans uppdrag förankras i Nya testamentet, glider kyrkan sakta men säkert iväg från det ursprungliga uppdraget.Ledningen i varje församling och missionsorganisation bör noggrant studera de missions- och evangelisationsteologins nyckeltexter som finns i Bibeln. Till dessa texter hör förstås Jesu egen förkunnelse, inklusive missionsbefallningen, men det är även väldigt klargörande att läsa och studera de första kristnas predikningar i Apostlagärningarna.I Apostlagärningarnas första tio kapitel är det aposteln Petrus som står för förkunnelsen. Hans allra första predikan i kapitel två, på pingstdagen, är ett måstestudium för var och en som deltar i samtalet om kyrkans uppdrag i samhället. Var och en som läser den predikan upptäcker starkt fokus på Jesus, korset, uppståndelsen, omvändelsen och den Helige Andes gåva.Men låt oss just nu gå till Apostlagärningarna 10:36-44 och se på den första predikan som riktades till icke-judiska. Även här är det Petrus som talar, och hans predikan slutar med att Anden för första gången någonsin ges till människor som inte är judar.Vad säger Petrus vid detta remarkabla tillfälle? Vad kan vi lära av den första kristna predikan till icke-judar?
Som inledning säger Petrus att han förstår att Gud inte gör skillnad mellan judar och icke-judar utan vill ta emot alla. Petrus säger även att det budskap han nu vill lägga fram, är det budskap som Gud har sänt - budskapet om Jesus Kristus som är alla människors herre. Sedan följer predikans fem huvudpunkter.1) Den Jesus som Petrus talar om är en historisk person, den Jesus som evangelierna berättar om. Han talar om den Jesus som blev smord av Gud med helig Ande och kraft och vandrade omkring och gjorde gott och botade alla som var under djävulens våld. Till slut hängdes Jesus upp på ett träkors och dödades. Om vi predikar om en annan Jesus, kanske en mer terapeutisk och humanistisk Jesus, så har vi lämnat det ursprungliga uppdraget. Det budskap som Gud har gett oss handlar om den Jesus som beskrivs i evangelierna, ingen annan.2) På tredje dagen uppväcktes Jesus från döden. Han visade sig för lärjungarna, som till och med åt och drack med honom efter uppståndelsen. Detta innebär att Jesus kan fortsätta att göra samma saker som han gjorde när han gick omkring i Galiléen.Om vi tonar ner uppståndelsen eller tolkar den symboliskt, så är det inte längre det ursprungliga budskapet vi predikar. Att Jesus lever idag och är densamme som när han gick runt i sin kropp och botade sjuka, måste finnas med i all kristen förkunnelse.3) Jesus är utsedd att vara den som ska komma tillbaka för att döma alla människor, både de som fortfarande lever och de som har hunnit dö. Jesus är Herren som alla måste böja sig inför.
Just vid denna punkt säger Petrus uttryckligen att Jesus gav oss uppdraget att "förkunna för folket och vittna". Vid första anblicken kan budskapet om domen uppfattas som hård och skrämmande, men den måste förstås i ljuset av nästa punkt som formulerar predikans huvudärende: möjligheten att bli förlåten och frälst från domen.Hur vanligt är det att predikanter talar Jesu återkomst och domen? Och när den sidan finns med i förkunnelsen, framställs då domens allvar i ljuset av förlåtelsens möjlighet? Här kan finnas skäl att korrigera förkunnelsen utifrån studiet av Bibeln.4) Varje människa som tar emot budskapet och tror på Jesus får "syndernas förlåtelse genom hans namn". Den absolut viktigaste konsekvensen och tillämpningen av Jesu död och uppståndelse är möjligheten att bli förlåten och försonad med Gud! Jesus var oskyldig och rättfärdig men tog på sig hela mänsklighetens synder och dog i vårt ställe.Den förkunnelse som utelämnar en tydlig försoningsteologi, som bygger på Jesu ställföreträdande död på korset, har förkastat möjligheten att erbjuda människor en verklig förlåtelse. En sådan förkunnelse har lämnat den kristna trons grund.5) Förlåtelsen och frälsningen finns enbart "genom hans namn", alltså enbart genom just personen Jesus - han som gick omkring och botade, han som korsfästes, han som uppstod. Det finns ingen frälsning genom goda gärningar, religiösa ceremonier eller andra religioner - bara genom tron på Jesus.Varje avsteg från förkunnelsen att enbart Jesus kan frälsa innebär att budskapet tunnas ut och förlorar sin kraft. När budskapet anpassas till vår tids till synes toleranta och generösa tanke att alla människor är lagom goda, och att alla religioner når fram till Gud i sitt sökande, då kan budskapet inte längre kallas kristet.
Det var när det fullödiga och ursprungliga budskapet predikades, som Anden föll över Petrus åhörare. Inget annat budskap skulle kunna ge den effekten. Krister Holmström
3 kommentarer
2008-04-20 08:46
Tord Sandbladh: Som gammal Pingstvän håller jag med om allt Hasse skrivit.Gal 1:8; Men om någon ,vore det ock vi själva eller en ängel från himmelen som förkunnar evangelium i strid mot vad I haven undfått, så vare han förbannad. ( 1917 års övers.)
2008-04-28 14:24
Anna: Bra ledare och samtalet mellan Leonard och Johanna. Bra att tydliggöra bibelns budskap när det ser ut som om det postmoderna tänkandet vill tränga sig på kyrkan mer och mer (bla utifrån referatet från pingströrelsens evangelist-vecka i tidigare nummer).
2008-06-03 10:50
Lennart Jacobson: Väl undervisat! Vi måste gå tillbaka till Ordet i stället för att tycka själva.
Vänlig hälsning