Bitte Assarmo: Kanske är det därför kyrkor, som annars ofta gapar tomma om söndagarna, fylls av människor som fryser och vill ha den sortens värme som vare sig glögg eller klappar kan ge.

Bittan Ekman: Oavsett vad vi har för bakgrund eller erfarenhet av livet så kan vi få Guds hjälp.

Maria Doyle: Det ligger en oerhörd kraft i att uppmuntra andra när det inte ser så ljust ut för en själv, det har jag fått erfara.

Rosalie Zakrison arbetar som barn- och familjepastor i Smyrnakyrkan och har bland annat ansvar för barnkörerna. Hon har också huvudansvaret för uppsättningen av musikalen "Drömmen om jul". 150 barn medverkar på scenen i körer, dansgrupper och symfoniorkester och deras glädje går inte att ta miste på. - Jag tror på barns möjligheter. Om man tror på dem och uppmuntrar dem så kan det bli fantastiskt bra, säger Rosalie.

Josephine Flatebö: Det pratas ju så mycket om att få folk till kyrkan, men när man väl får in dem, vad gör man med dem då?

Birger Thureson: I dag gör Denis Mukwege både vad hans far gjorde och vad han som pojke lovade att göra - han ber och han ger medicinsk vård.

Sam Wohlin: Nu är jag en karismatisk kristen. Hemma i en värld där Jesus betyder mer än allt annat. Där uppfyllelsen av den helige Ande är själva livselixiret.

Bittan Ekman: Han berättade att han hade hittat min väska och försökt ringa några nummer ur min telefon, innan batterierna dog.

Joakim Lundqvist: Ett vitt linne för renhet och oskuld. Ett rött band för martyrblodet. Ljus i hår för Guds härlighet, strålande över en ung flicka som hellre ville vara trogen honom än behålla sitt eget liv.

Bitte Assarmo: Två barn, möjligen tre, och sedan är det nog. I dagislandet nummer ett är det närmast en oskriven lag att familjen begränsas i mesta möjliga mån.

Sam Wohlin: Det är ju enklare att vara ung och radikal, än att vara det mitt i karriären, upptagen av sjuka barn och dyra räkningar.

Maria Doyle: Det var ett minimalt avsteg från den perfekta symmetrin som blev fröet för hela vårt universum. Men vad som ligger bakom symmetri­brottet är för dem en gåta.

Birger Thureson: Sången gungar igång, jublet stiger, konstrasten mot den tragiska verklighet som dessa människor upplevt inpå bara skinnet är stark.

Anethe Carlsson: Res er, ta er ledarroll på allvar så barnen i lugn och ro kan växa upp till vuxna som vågar ta ansvar för nästa generation!

Bittan Ekman: Min fasa har varit att förlora mobilen, för den är fylld av så många värdefulla kontakter som jag samlat på mig under åren.

Josephine Flatebö: Livet med Gud är lite som ren disk, ändå. Känslan av att morgontrött kliva in i ett välpolerat och nydiskat kök är enorm, tycker jag. Men känslan av att allt det gamla är förbi, att något nytt har kommit, att dagen är ny och full av nåd, den känslan överträffar all ren disk i världen!

Sam Wohlin: Det handlar om att vara fast rotad i Gud. Det är hemligheten till en radikal tro, som håller hela livet.

Birger Thureson: Men om etik och moral har sina rötter i religiösa föreställningar om rätt och orätt går det inte att i ett samhällsperspektiv avfärda all religiös tro i klump.

Bittan Ekman: Alla obekväma saker kan torna upp sig och se ut som berg när jag ska bestiga dem. Men Jesus säger, att om vi har tro så ska vi kunna säga till berget att flytta på sig.

Maria Doyle: Vi säger till de yngre, det här, det är nyckeln! De svarar oss: Men den funkar ju inte! Den funkar inte alls! Ändå "vet vi" av erfarenhet att den har funkat.

Bitte Assarmo: Det sekulariserade Sverige, som ofta beskrivs som så medmänskligt och förnuftigt, genomsyras ofta av en kallsinnig attityd gentemot de gamla.

Birger Thureson: Det finns i dag en väldig upptagenhet av metoder och strukturer i de mest bibelbekännande och karismatiska grupper.

Sam Wohlin: Jag ser fram emot att många pastorer ger sig på utmaningen att grunda nya församlingar så att vi får många nya uttryckssätt för det tidlösa budskapet.

Josephine Flatebö: Vi har alla olika områden där vi vill stoltsera och ge vårt ego lite extra utrymme. Till vilken nytta? Och för vem? Jag kan lova dig att Gud inte blir imponerad när du stolt spatserar gatan fram, tänker på ditt ego och kanske missar att ge en bit av Gud till personer du möter.

Anethe Carlsson: För Todd Bentleys barn handlar det inte om väckelse, för dem handlar det om att tillvaron håller på att falla sönder.

Bittan Ekman: Hon berättade att Gud hade sagt att jag skulle komma till henne på måndag kväll och vittna för hennes grannar.

Joakim Lundqvist: På Alla hjärtans dag delade tjejerna ut klubbor till alla elever de kom åt, och 326 frön av evangeliet fick planteras i lika många unga hjärtan, en alldeles vanlig skoldag.

Birger Thureson: Rättigheter och skyldigheter hör ihop, liksom frihet och ansvar. Att enbart tala om rättigheter och friheter skapar obalans, liksom att enbart betona skyldigheter och ansvar.

Sam Wohlin: Det var så oändligt vackert, som om Gud själv visade sitt ansikte i skapelsens skönhet.

Maria Doyle: Nu vet jag, efter att ha lyssnat på ett antal yoga gurus, före detta yoga gurus, utövare och även utövare av så kallad kristen yoga: Det går inte att skilja yogans rörelser från deras andliga innehåll. Det finns ingen hinduism utan yoga och det finns ingen yoga utan hinduism.

Krister Holmström: I början av sommaren fick jag beskedet att jag har cancer. Efter några olika undersökningar stod det klart att cancern är allvarlig och spridd i kroppen. I slutet av juli påbörjade jag cellgiftbehandlingen som planeras fortsätta under hela hösten.

Per Landgren: Lidandet är snarare en del av den kristna trons livsförståelse. Så till den grad att Gud blir människa, lider och dör på korset för oss andra.

Bittan Ekman: Krister fick höra att han kunde få hjälp att sluta missbruka om han lade sitt liv i Guds händer. Det lät som nonsens i hans öron.

Josephine Flatebö: ”Jag hade hela tiden vetat att det finns en god Gud, en Gud som älskade henne mitt i den värld hon levde i, en Gud som ville komma henne närmare. Men jag hade inte sagt något.”

Joakim Lundqvist: Dröm dina drömmar - det vill Josef lära dig! Dröm stort, dröm långt, dröm mycket! Dröm tills dina drömmar går i uppfyllelse.

Elisabeth Sandlund: Att vara förälder innebär att vara en auktoritet, att våga peka på vad som är rätt och vad som är fel, att staka ut gränser och att se till att de inte överträds utan att det får konsekvenser.

Sam Wohlin: Flera barnfamiljer kom och frågade: ”När kommer ni tillbaka?” Kan man få ett bättre betyg när hela syftet är evangelisation?

Bittan Ekman: Vi svenskar är dåliga på att uppmuntra varandra. Vi har lätt att se det negativa och reta oss på det, istället för att se det positiva.

Maria Doyle: Jag tror att alla våra relationer är mer eller mindre påverkade av världen. Vad man kan göra när man väl insett detta är att bryta mönstret. Hur länge man än har varit fast i mönstret så går det att bryta.

Elisabeth Sandlund: Jag gillar konferenser. Jag tycker om att vara med många kristna, lyssna till god förkunnelse och delta i mäktig lovsång. Ändå tänker jag att det vore illa om det ständigt var konferenstid.

Sam Wohlin: Det är vår utmaning. Att som kyrka bli mer lika Jesus, att göra gott. Det som räknas till sist är inte alla våra åsikter, utan vår kärlek.

Josephine Flatebö: Naturligtvis får jag ut massor av ett söndagsmöte även fast hjärnan kanske inte alltid är på helspänn. Anden är ju med och påslagen, och den är ju som bekant villig fastän köttet är svagt.

Per Landgren: Under flera hundra år har en filosofisk och psykologisk debatt förts i västerlandet om människosyn och människans natur.

Bittan Ekman: Jag tog tag i Guds utsträckta hand och blev uppdragen ur min misär och har nu varit drogfri i två år.

Joakim Lundqvist: I himlens ögon är vi insatta i ett enormt lopp som sprungits från generation till generation. De som sprungit före är troende från alla tider och länder som valt att stå upp för Gud i sin tid och värld.

Sam Wohlin: Det är något som händer när Guds kärlek och nåd blir synlig i en människas liv som är svårt. Jag ser hur starkt evangeliet är.

Maria Doyle: Jag har läst bibeltexterna som handlar om kvinnans plats, i församlingen, livet och hemmet, och helst velat bränna bibeln. Jag försökte finna svar, men visste inte var jag skulle leta.

Elisabeth Sandlund: Även när det värsta tänkbara händer kan den kristna tron ge tröst och framtidstro, till barn likaväl som till vuxna.

Bittan Ekman: Mina tvivel och min oro försvann genast. Gud är så underbar. Han ger oss det vi behöver i precis rätt tid. Så varför oroa sig?

Josephine Flatebö: Om jag säger "lycka", vad tänker du på då? Kanske går tanken tillbaka till minnen från igår eller till det du ska göra i morgon. Eller är du en av de svårfunna som faktiskt tänker på just precis nu?

Per Landgren: Den kristna synen på naturen som en uppenbarelseform vid sidan av Skriften var ett viktigt incitament till vetenskaplig forskning.

Elisabeth Sandlund: Många unga människor saknar en känsla av sammanhang, en förvissning om att höra hemma någonstans.

Sam Wohlin: Det är enkelt när man ger sig ut på spännande resor. Platser man aldrig sett, okända människor, intryck som stannar kvar på näthinnan.

Joakim Lundqvist: Fariséernas dubbelliv hade på Jesu tid lett till att ett helt samhälle börjat förknippa Gud och hans rike med tomma ord utan liv och kraft. Det här reagerade Jesus kraftigt emot.

Olof Djurfeldt: Att bli bortvald är minst lika smärtsamt som i en vanlig skilsmässa. Men det sägs det mycket litet om i den press som gottar sig i de nya romanserna.

Miriam Arrebäck: Det handlade om att inte ha sin trygghet i pengar utan att våga vara generös mot andra, som en helig princip.

Maria Doyle: Jesus själv är den genom tiderna mesta kändis som levt på denna jord, Hans namn används även av helt okristna människor, och då som ett kraftuttryck, åtminstone i USA.

Elisabeth Sandlund: En rätt fasta för oss alla kanske innebär att vända oss emot fusk och bedrägerier även om det kan innebära mer­arbete och ökad kontroll.

Bittan Ekman: Jag lade min hand på hennes mage och bad en enkel bön om Guds välsignelse och helande.

Josephine Flatebö: Jag har skrattat åt Petrus tabbar mer än en gång. Men jag har alltså gjort minst lika dumma tabbar själv. Skillnaden är bara att mitt liv inte är nerskrivet och läst av miljarders människor.

Per Landgren berättar i sin krönika om en känd ateistisk filosof som ändrat uppfattning och nu tror att det finns en gud: ”Ett universum som tycks justerat i minsta detalj för att passa människan var det som till slut fick honom att byta sida."

Miriam Arrebäck: Om det är människorna i omgivningen som ger mig min identitet då är det skrämmande att vara ensam, att möta sig själv.

Elisabeth Sandlund: Vi som tycker att den frågan är fullkomligt livsavgörande lägger ju oss inte platt, stänger våra kyrkor och upphör att sprida det glada budskapet bara därför att vi inte har majoriteten med oss.

Joakim Lundqvist: Om vi kristna i vår iver i att smälta in späder ut vårt budskap kommer stenarna att ropa. I detta fall i form av gruppen Black Eyed Peas och deras låt "Where is the love".

Bittan Ekman: Varje gång han kommer för att få kläder och mat ser han lika glad ut. Men sedan går han alltid ut i mörkret igen när vi stänger.

Maria Doyle: Nu är det ett nytt år med nya möjligheter. Det är härligt att vara levande och att vara kristen!

Per Landgren: Tänk om maken skulle upptäcka att han får mer lustupplevelser av att vara småelak?

Elisabeth Sandlund: För så är det ju med förtroende att det byggs upp under åratal av hårt arbete men kan raseras av några minuters tv-sändning.

Miriam Arrebäck: Var tog den där trosvissa synen på livet vägen? Jag minns också en tid när allt var självklart och enkelt.

Josephine Flatebö: Gator, kyrkor, statyer, områden, grottor – det finns hur mycket som helst som är uppkallat efter Paulus i dagens Malta, och mängder av människor tror på Gud bara för att en man valde att berätta om Honom.

Bittan Ekman: Alla i hans omgivning såg att något hade hänt, men han var rädd att berätta vad.

Per Landgren: En av världens ledande forskare, Ian Wilmut, har redan deklarerat att han nu lämnar embryon och kloning för något långt mer lovande.

Joakim Lundqvist: Det är mycket bättre att visitera sitt hjärta och upptäcka och ta itu med saker i tid, än att en dag vakna upp och se att livet och kallelsen har skäggat igen totalt.

Elisabeth Sandlund: Vad som är viktigt är inte att ha ett fläckfritt förflutet. Det är att veta vad man har gjort, våga se det i vitögat och kunna stå också för sina misslyckanden.

Miriam Arrebäck: Hur ser du på dina medmänniskor? Är du med och stänger in någon i rollen som en ond figur?

Maria Doyle: Det finns allt för många som fallit för att de inte tror sig behöva hjälp, de tror sig vara starka nog i sig själva. Alla behöver en andlig mentor.

Per Landgren: När det ska cyklas till stan, klippas gräsmatta, dammsugas eller bara tas en promenad så kan det inte vara fel att i örat höra föredrag av riktigt god kvalitet.

Bittan Ekman: Guds vägar kan vara märkliga. Men han har bevisat för Tobias att han är en vän som bär genom nödens stunder.

Josephine Flatebö: Att vara kristen förpliktar och för mig har det inneburit att välja bort vissa saker. Svordomar, exempelvis. Snatta i affären. Ljuga hej vilt. Mörda (fast det var inte så svårt att prioritera bort). Fuska. Vara otrogen. Slåss. Röka. Dricka.

Elisabeth Sandlund: Att skuldbelägga löser inga problem. Men hur stressig tillvaron än är går vuxenansvaret inte att krypa ut.

Miriam Arrebäck: Det finns många sätt att skydda sig. Men trygghet är något annat, den kan man inte köpa för pengar.

Joakim Lundqvist: Gud har börjat göra saker i global skala. Saker som involverar vanliga ungdomar som ingen riktigt trodde skulle vara intresserade.

Per Landgren: Värna kyrkans viktiga uppgift och Gud bevare oss för de andliga behovens dödgrävare!

Bittan Ekman: Gud kan ta det som inget är i människors ögon och göra något vackert.

Maria Doyle: Vad har hänt med Jesus underbara attityd: Att hata synden inte människan som syndar. När blev vi en perfekt kyrka? Så att folk med olika problem och besvär inte känner sig hemma, eller rent ut sagt nedtryckta i skorna av människor som aldrig någonsin verkar synda eller begå ett enda fel?

Elisabeth Sandlund: Mitt engagemang som 68:a inskränkte sig till att jag var en flitig deltagare i demonstrationer mot än det ena.

Miriam Arrebäck: Vi slipper fundera över hur lämpligt det är att hösten börjar nu, den bara göra det.

Josephine Flatebö: Det som slog mig den där gången liksom alla andra gånger innan dess, är hur lätt det är att prata helt naturligt om saker som händer lite här och där, men hur krystat det kan bli att prata om Jesus

Per Landgren: Dawkins utgår från sin materialistiska åskådning även när han beräknar sannolikheten att Gud existerar.

Bittan Ekman: Jag fortsätter att tyst eller högt välsigna människor jag möter. Oavsett om det är en väderbiten fiskare eller en inbiten ateist.

Joakim Lundqvist: Han studsade omkring och förklarade ivrigt för mig som försökte hjälpa till, att betong är meningen med livet!

Elisabeth Sandlund: Avtalsförhandlingar är ett spel, en ritual med fastställd liturgi.

Miriam Arrebäck: I himmelens förgård går en tryckpress på högvarv och från Gud själv kommer jag att få ta emot ett rykande färskt exemplar av boken om mitt liv.

Maria Doyle: Bekvämligheten kan kännas ack så skön, trevlig och mysig, och helst av allt vill jag dra en gammal filt över mig och gömma mig för allt det hemska utanför. Men, det är inte riktigt det vi är skapta till och därför infinner sig den där känslan av att något saknas.

Per Landgren: Idéhistoriskt har humanism inget med ateism att göra. Renässanshumanismen var vare sig hednisk eller kristen, men kristendomen var en given utgångspunkt för renässansens humanister.

Bittan Ekman: Vissa ställen var mycket luriga, där berget var poröst och instabilt. Vi var tvungna att hitta buskar och grenar att håll fast i. De döda buskarna var inget att lita på, utan gav efter för minsta tyngd.

Josephine Flatebö: Jag har inte hittat ett enda ställe i Bibeln där fariséer nämns på ett positivt sätt. Dags att slipa bort fariséegenskaperna, alltså.

Maria Doyle: Precis det som hade fått mig att nästan ge upp, var det Gud använde när Han visade mig hur mycket större Han är än mina tankar.

Elisabeth Sandlund: Jag kom till Nyhem den dag då ungdomskonferensen avslutades, och hann få en aning av vad ungdomarna fått uppleva under helgen. Ljudnivån i det stora mötestältet var, gissar jag, nära nog i klass med den som rådde i Hultsfred.

Joakim Lundqvist: Ärligt talat – det första du borde vara intresserad av att veta, innan du nu helhjärtat lovar att följa en person, är ju vart han eller hon är på väg.

Josephine Flatebö: Knark och andra dumheter har ingen kraft att ta bort de frön av Gud som ligger och gror. Hörde du vad jag sa? Ingen kraft! Gud är större!

Per Landgren: Kampen står om varje människa, varje dag, överallt.

Bittan Ekman: Det är fantastiskt hur Gud kan använda vem som helst att välsigna andra människors liv om vi bara är villiga.

Elisabeth Sandlund: Mitt absolut viktigaste argument mot den virtuella världen är att vi lever i en alldeles fantastisk verklig tillvaro, med obegränsade möjligheter, inte minst till möten med alldeles fantastiska verkliga människor.

Joakim Lundqvist: Ibland kommer tillfällen i våra liv då vi gör rätt grej, har ärliga och rena motiv och löften från Gud. Men det blir ändå kaos!

Maria Doyle: Allt är möjligt med Gud. Vilket land vi än befinner oss i, kan satans nästen tas ifrån honom och göras till platser som ärar Gud.

Bittan Ekman: Min son Victor har känt sig lite vilsen i tonåren och har heller inte ”hittat hem” i sin egen tro. Han kan inte längre surfa på någon annans våg, utan måste hitta sin egen.

Josephine Flatebö: En avgörande sak i mitt liv för att att hålla mig så pass nära intill Jesus att jag vågar kalla mig kristen, är just mitt dagliga liv med Gud.

Per Landgren: I svenska medier framställs ofta påven som antikverad. Foton visas där hela den gamla symboltyngda utrustningen som skrud, kräkla och mitra ger ett svårbegripligt intryck. Ofta framställs han som intolerant.

Maria Doyle: Jag tror att vi har blivit för hemtama med Guds stora gåva till oss. Det faktum att hela univserums skapare vill ha en personlig relation med just mig, är ju egentligen inte helt klokt!

Elisabeth Sandlund: Den bäste ledaren genom alla tider verkade inte ha problem med att hysa starka känslor och visa dem för sin omgivning.

Joakim Lundqvist: Gud använder otippade människor. De som inte världen räknar med. Och det är inte bara så att han kan använda dem i brist på andra – han föredrar att använda dem!

Per Landgren: Äktenskapet kan heller inte vara könsneutralt, lika lite som en gynmottagning eller en ungkarlsklubb.

Bittan Ekman: Dream Center i Los Angeles gör att människor blir nyfikna och börjar våga tro att det kanske finns ett annat liv.

Josephine Flatebö: Visst är det bättre att vara moralkärring än motsatsen, vad den nu är?

Elisabeth Sandlund: Det är inte så enkelt att allt var bättre förr i skolorna. Men det är inte heller så att skolsystemet successivt förädlats och nått nya höjder.

Joakim Lundqvist: Att förvandlas från Gideon Fegis till Gideon Stridsman går inte över en natt.

Maria Doyle: Det pratas så mycket i kyrkorna om si och så, men det stannar ofta där. Varför? För att det är så lätt att bli bekväm här i Välfärdssverige.

Josephine Flatebö: Om folk gillar att lyssna på det jag säger, så är chansen att de verkligen tar det till sig större. Om jag dessutom lever det jag säger blir det jackpott. Då blir det äkta, attraktivt och störtskönt.

Bittan Ekman: Har nog aldrig känt mig så dum i hela mitt liv. Förklaringar och ursäkter kändes idiotiska och jag ville bara sjunka genom jorden.

Elisabeth Sandlund: Gud har skapat oss med alla våra förutsättningar inklusive våra ambitioner att hinna med mer än vad som är riktigt bra för oss. Han är också beredd att ingripa om vi ger Honom en chans.

Per Landgren: Det är en missuppfattning, som skadar den kristna trons trovärdighet, att vetenskapen i sig skulle förespråka en ateistisk världsbild. Vetenskapen hotar inte Gud och ej heller tvärtom.

Elisabeth Sandlund: Jag ville inte ha något möte med Gud. Jag höll emot så gott jag kunde men efter tre sömnlösa och ångestfyllda nätter föll jag till föga och kapitulerade. Jag knäppte händerna och sa till Gud: ”Okej då, jag har haft fel, du har rätt, du finns. Förlåt.”

Joakim Lundqvist: Framför allt visade Jesus att Gud älskade världen så mycket att han sände sin egen son, för att var och en som tror på Honom inte ska behöva gå förlorad för alltid, utan ha evigt liv. Att det inte fanns några hopplösa fall för hans Gud.

Maria Doyle: Vår fokus borde vara att vi faktiskt är samma kropp, vare sig vi är Livets Ord, Svenska kyrkan, pingst eller någon annan fristående församling. Vare sig vi är svenskar, araber, afrikaner, kvinnor eller män, så är vi ju alla människor. På samma sätt borde vi tänka om oss själva som kristna.

Elisabeth Sandlund: Det är uppenbart att det budskap man kan sjunga kan vara oerhört mycket tuffare, rakare och mer utmanande än det man kan/vågar uttrycka med ord.

Bittan Ekman: Jag tackade Gud, min underbara privatläkare, att han hade hört min bön.

Josephine Flatebö: Varför börjar unga kristna, uppväxta i kristna familjer, plötsligt tycka att lite smådrickande här och där är helt okej? Varför töjer man gräns efter gräns åt fel håll? Varför börjar man att anpassa sig efter världens sätt att leva?

Per Landgren: Det är rimligare att utgå ifrån övertygelsen om en Skapare och att människan är speciell och bebor en alldeles speciell planet med alldeles speciella förutsättningar för vår existens.

Maria Doyle: I tystnaden har vi bara oss själva och våra egna tankar. Det verkar ibland som om vi inte vågar möta oss själva.

Elisabeth Sandlund: För ett par år sedan, när min bok ”Drabbad av det oväntade” just hade kommit ut, blev jag intervjuad i Trons Värld. Som sista fråga undrade Krister Holmström om jag, efter mina 35 år som journalist, hade någon drömlöpsedel. Jo, svarade ja, men den törs du nog inte återge: ”Jesus tillbaka. Intervju endast i Kyrkans Tidning.”

Bittan Ekman: Det är alltid lika spännande att stå inför ett nytt år med nya möjligheter. Vi hade nöjet att få tillbringa jul och nyår i Sydafrika. För tio år sedan bodde vi där itvå år, så det var extra roligt att få återuppleva gamla minnen och träffa goda vänner. Mycket har hänt sedan vi var där, bland annat har samhället blivit mer integrerat mellan svarta och vita.

Josephine Flatebö: Nu släpper jag alla masker och fasader och berättar, för jag har gått igenom något så hemskt och jobbigt i det sista. Det slet och drog i hela min kropp, alla mina krafter tömdes ur mig och jag svettades. Ibland nästan så jobbigt att jag kände mig som i en öken. Jag stönade och frustade och ville bort.

Claes Bengtsson skriver om att kreativitet och nytänkande behövs för att svensk kristenhet ska kunna gå framåt.

Maria Doyle: Jag tänker ibland på Guds omsorg om oss, och kan inte låta bli att förundras. Han vakar verkligen över de sina.